...

glömma, le - ain´t that just the way life goes?

Funderar...

Tanken är väl att den här bloggen ska användas nu när jag drar iväg igen. Måste väl fixa en ny banner innan dess, inte min starka sida så därför får det vara såhär nu!

Jag sitter och funderar mina vänner. Ringde och pratade med min chef Catarina där uppe idag och hon är alltid så positiv, vilket smittar av sig nåt fruktansvärt! Jag börjar faktiskt se fram emot att åka dit, har varit dåligt med den känslan innan. Känns inte som om nåt finns kvar i den här stan längre. Visst har jag vänner kvar här men alla har liksom sitt. Fullt med jobb, skola och pojkvänner så dom känns ibland lika långt borta som alla som flyttat. Och bara att få miljöombyte skadar ju inte. Men sen kom jag och tänka på att det är ju samma ställe jag ska vara på i FYRA månader, samma lilla by, samma människor. Barcelona var skillnad, det är en ju en stad där man aldrig tröttnar skulle jag tro. Men jag får väl se till att blir nya Pernilla Wiberg, Marina du får hälsa din pappa det så han vet ;)

Jag saknar min numera norska vän fruktansvärt!

Natti